|
|
|
|
|
Djurförsök
(INT 401)
|
|
Från 2004
|
|
Djurförsök har under hela efterkrigstiden använts i nästan all medicinsk forskning. Förepråkarna menar att djurförsök är en förutsättning för framgångsrik forskning. Motståndarna hävdar att resultaten man får fram från tester på djur inte är tillämpbara på människan. Och att om man utvecklat andra metoder än djurförsök så hade man nått större framgång. Hur vi använder och behandlar djur är en från om etik och värderingar, visar vi i bl.a filmen. Inga färdiga svar. Öppnar för samtal.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
PandanBambubjörnen hotad av utrotning
(INT 402)
|
|
Från 2003
|
|
Hur kommer framtiden att se ut för pandorna? Ska de leva i inhägnader och matas med ris och majs? Det vore ett tragfiskt öde för ett populärt djur som för inte så länge sedan fanns i stora delar av Ostasien. För en miljon år sedan fanns det pandor från Burma och Vietman ända upp till Kinas norra delar. Fram till medeltiden fanns det så stora skogar att pandorna fritt kunde vandra runt i de centrala delarna av Kina. Idag levar pandan i isolerade bergsregioner. Filmen ger trots allt hopp för pandans framtid. Dessutom får vi veta varför pandan har ett sjätte finger. Vackra bilder.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Alla dessa benEn musikalisk biologilektion
(INT 405)
|
Från 2004
Låten Dem bones av Bob Barner
|
|
Ett skelettband spelar, sjunger och dansar till den gamla och glada spiritual-melodin, medan berättaren beskriver skelettets ben, ett efter ett och hur de sitter ihop med vanrandra. med en sång som biter sig fast i meinnet lär sig barnen i en 12 minuter lång sång, hur människan sitter ihop. Från tårna via benen och bäckenet ända upp till huvudet. Efter låten Dem Bones av Bob Barner.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mer kul med djurBarnens videocirkel
(INT 406)
|
|
Från 2004
|
|
4 härliga filmer. HUNDVALPEN GEORGE tycks ha probem med sin identitet. Ibland låter han som en gris eller en katt. Men vem är han? PRICK är brandkårshunden som bor på brandstationen. HÅLL KOLL PÅ ANKAN. Det är inte sant vad en anka kan hitta på när ägaren är bortrest. MONSTRET I KATEDERN Den första skoldagen och pojken fruktar det värsta av sin nya lärare, tills han får träffa henne.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Franska Revolutionen del 1April 1789 - September 1792
(INT 407)
|
Från 2004
United Learning
|
|
I denna del 1 av franska revolutionen behandlas orsakerna till det som slutligen ledde fram till revolutionen. De tre stånden, den statsfinansiella krisen, den orättvisa skattebördan, Nationalförsamlingen. Stiftandet av nya lagar och stormningen av bastiljen. Samtida viktiga händelser i USA nämns också.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
AFRIKA Del 1DEL 1 Geografi
(INT 5004)
|
Från 2005
United Learning
|
|
Afrika är en kontinent med många hundra olika folkslag och en storslagen och rik natur. Denna film ger en bild av den afrikanska geografin i historiskt och nutida perspektiv.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
AFRIKA Del 1DEL 1 Geografi
(INT 5004DVD)
|
Från 2005
United Learning
|
|
Afrika är en kontinent med många hundra olika folkslag och en storslagen och rik natur. Denna film ger en bild av den afrikanska geografin i historiskt och nutida perspektiv.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SydkustenInterfilms serie om Sveriges kuster
(INT 701)
|
|
Från 1997
|
|
Inte Danmark - fast man kan tro det av ett ortnamn som Kristianopel, där filmen bärjar. Inte någon klippig medelhavsö - fast man kan tro det när man ser kullen där filmen slutar. Sydkusten är rik på omväxling i natur och näringsliv. Karlskrona, örlogsstaden, och Karlshamn, emigrantstaden. Kungagraven i Kivik och Kåsebergaskeppet. Ystads korsvirkeskvarter. Blekinges kla klipphällar, Österlens sandstränder och böljande backlandskap. Vens branter. Varvsindustri, förädling av jordbruks- och trädgårdsprodukter och ett fiske med vissa problem.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Atomens struktur - periodiska systemet
(INT001)
|
Från 1999
United Learning
|
|
Vad är det för skillnad mellan slipat glas och slipade diamanter? Båda är fasta ämnen, genomskinliga och gnistrande, men diamanten är hård och kan skära genom sten medan glaset är bräckligt och lätt går sönder. Filmen visar och förklarar skillnader mellan atomer och atomstrukturer. Filmen beskriver och förklarar hur det periodiska systemet är uppbyggt och vilken nytta man har av detta.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kemiska bindningar
(INT002)
|
Från 1999
United Learning
|
|
Varför går det att böja järnet när det är varmt? Varför kan en yxa klyva ett vedträ? Och varför går det lätt att skära i is med en motorsåg? I den här filmen undersöker vi hur atomer binds ihop och vilka typer av band som de har med varandra. Det är atomernas arrangemang och bindningar till varandra som avgör om materialet är starkt och svårt att böja eller mjukt och smidigt. De flesta föremål i vår omgivning och vårt dagliga liv hålls ihop av kemiska bindningar även vår egen kropp.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kemiska reaktioner
(INT003)
|
Från 1999
United Learning
|
|
När krutet exploderar blir det en häftig reaktion, och blixten både hörs och syns på långt håll. Men det finns reaktioner som går mycket mer långsamt och som inte är så dramatiska. T.ex. när järn rostar. Den här filmen handlar om hur atomer sätts samman på nya sätt eller skiljs från varandra, när ämnen ändras och får nya egenskaper eller förenas så att nya substanser uppstår. En kemisk reaktion som är lätt att studera är när en tändsticka tänds och brinner. Den ger både ljus och ljud och rök och efteråt ser vi också skillnaden på stickan.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Spår av istiden
(INT004)
|
Från 1999
FWU
|
|
Vårt land har flera gånger varit täckt av stora inlandsisar, två - tre tusen meter tjocka. Den senaste smälte bort för bara 8.000 - 10.000 år sedan. Isen har präglat hela vårt landskap, med moräner, rullstensåsar, räfflade klipphällar, flyttblock och vattendrag. I filmen får vi se exempel på hur en inlandsis ser ut, hur den omskapar landskapet och spåren som den lämnar efter sig. Nordeuropas natur är präglad av istiderna och vi ser hur isens framfart och dess avsmältning format landskapet vi lever i.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Glaciärer och Inlandsisar
(INT005)
|
Från 1999
FWU
|
|
Så fort klimatet är så kallt att snön inte hinner smälta på sommaren kommer den att sakta samlas till större eller mindre glaciärer. Idag sker det bara i polarområdena och uppe i höga berg, men tidigare har glaciärer täckt hela Nordeuropa och lämnat sina spår. Vi får följa hur en glaciär bildas och se hur den sakta, som en trögflytande massa, glider nedåt och holkar ur dalar, skrapar upp moräner och slipar klipporna. Vi får också uppleva smältvattnets betydelse och se hur glaciärer under historiens gång har fötts, levat och ibland dött.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Världens undergång?Domedagsprofeter under medeltiden
(INT006)
|
Från 1999
FWU
|
|
Västerlandet har redan en gång tidigare varit med om ett millennieskifte och det finns många historier om hur panikslagna många människor var. Man fruktade för katastrofer som skulle inträffa. Men i den här filmen får vi se att övergången till ett nytt årtusende för de flesta inte alls var någon anledning till förtvivlan och panik. Visst uppkom många domedagssekter, men på många sätt ledde årtusendeskiftet till nyskapande och utveckling, både i konsten och i arkitekturen. Vi besöker museer, kloster och kyrkor runt om i Europa och ser vilka vittnesbörd det första millennieskiftet lämnat efter sig där, men filmen berättar också om hur det influerade konst, litteratur, folkliga traditioner och föreställningar.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Vikingar i väst
(INT007)
|
Från 1999
United Learning
|
|
I denna film får vi följa vikingafärder i västerled, lära om vikingarnas levnadssätt, om hur vikingarna koloniserar Island och Grönland, och hur Leif Eriksson lyckades finna vägen till Nordamerika, århundraden innan Columbus gjorde om den bedriften. Vi lär oss om vikingarnas hantverksskicklighet, navigationsteknik och om hur bristen på odlingsbar mark tvingade vikingarna att färdas västerut för att finna nya boplatser. Vi får följa hur Erik den Röde tvingas i exil och då upptäcker Grönland, där man senare bygger de första kristna kyrkorna i den nya världen. Vi får även se hur Erik den Rödes son, Leif Eriksson, lyckas nå till Kanadas kust, och hur han reser längre söderut, till Vinland. Filmen berättar om några alternativa teorier om var Vinland
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Magellan - den förste världsomseglaren
(INT008)
|
Från 1999
United Learning
|
|
Det hela börjar i det lilla kungadömet Portugal år 1480, det år då Magellan föds. Vi får följa Magellan från hans uppväxt vid det portugisiska hovet, till hans tjänstgöring på olika fartyg som seglade till Asien. Sen får vi vara med om det stora äventyret, hans resa för att finna sjövägen västerut till Asien. Vi dras in i de historiska händelserna, ser glimtar av Vasco da Gamas bedrifter, Cortez resa till Mexico, samt lär oss om drivkraften bakom kungahovens intresse i att finansiera upptäcktsresor att tillskansa sig kryddor och andra lyxvaror. Vi ser hur Magellan lyckas övertala den spanske kungen att stödja honom sedan den portugisiske kungen avvisat honom. Vidare upplever vi avresan från Spanien och följer Magellan.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tyska kejsardömet 1871 - 1914
(INT009)
|
Från 1999
FWU
|
|
Genom den här filmen får vi en god inblick i hur livet var i Tyskland under kejsar Wilhelms tid. Filmen börjar med Tysklands enande och Bismarcks politiska maktspel, och sträcker sig till året då första världskriget bröt ut och Kejsar Wilhelm tvingas att abdikera. Förutom en klargörande och spännande beskrivning av de politiska skeendena under denna tid, diskuteras de nationalistiska strömningar som florerade. Filmen fokuserar även på Tysklands ekonomiska och industriella utveckling, som ledde till välstånd för medelklassen, men utgjorde grogrund för den missnöjda arbetarklassen. Filmen innehåller flera inslag med originalljud från sekelskiftets början, vilket ger en ännu mer levande bild av de stämningar som rådde i Tyskland vid denna tid.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Människan och växterna
(INT020)
|
Från 2000
Berättare: Katarina Ewerlöf
|
|
Växterna är basen för livet på jorden. Alla levande varelser lever direkt eller indirekt på det som de gröna växterna producerar. För människan är växterna föda, råvaror, medicin och mycket annat. I filmen visas exempel på alla användningsområdena - vi ser naturmedicin tillredas, virke användas i husbyggen, fiberanvändning i papper och rep, frukt och grönsaker på marknaden, sädesfält som skördas, med mera. Vi påminns också om de gröna växterna som syreproducenter, med exempel från regnskogen.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Amerika - en ny värld
(INT021)
|
Från 2000
Berättare: Katarina Ewerlöf
|
|
Många vet inte att de sydvästra delarna av USA upptäcktes och koloniserades av spanjorer. Stater som Arizona och Texas var spanska till mitten på 1800-talet. Filmen följer de första spanska upptäcktsresorna i USA, från Ponce de Leon och Cabeza de Vaca till DeSoto, Coronado och Cabrillo, på deras resor i Florida, i Västern, ut över prärien och efter den kaliforniska kusten. Strapatserna och svårigheterna, i Floridas sumpmarker eller i de stora öknarna, blir åskådliggjorda i spännande sekvenser, men filmen väjer inte för att kritisera de vitas framfart och den katastrof den innebar för indianerna.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Medeltidens Europa - ett klassamhälle
(INT022)
|
Från 2000
Berättare: Katarina Ewerlöf
|
|
Hur var livet på medeltiden? Hur bodde folk, hur såg samhället ut? Med tyngdpunkten på riddartiden tar oss filmen med på en rundtur i det feodala Europa, med alla dess borgar, med livegna bönder och riddare i rustning. Borgens funktion och byggnad förklaras, vi får se riddare i tornerspel och bönder som sliter på fälten. Vi påminns om de väldiga klasskillnaderna, och de livegnas svåra situation. Men vi påminns också om klostrens och kyrkans stora betydelse, om religiositeten och om de mäktiga medeltida byggnadsverken i form av stora kyrkor.
|
|
|
|
|
|
|
|
|